Om

Efter 35 års erfarenhet om ventilations- solvärme o ved/pelletssystem har man förhoppningsvis hunnit göra alla de misstag som kan vara förknippat med uppvärmning ,byggteknik o lågenergiteknik. Denna blogg kommer att ge en inblick i olika alternativa värmemöjligheter i ditt hus som förhoppningsvis kan hjälpa dig att undvika misstagen. Kom gärna med frågor i ämnet så försöker jag åtminstone ge min bild om hur det borde vara.

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

2014-02-08

Värmelagrande eldstäder
Hus byggda efter 1985 kräver betydligt mindre värmetillskott än tidigare byggda. Detta på grund av att man har energiglas i fönster, värmeåtervinning på ventilationsluften, väl tilltagen isolering m.m. Detta innebär att de allra flesta av dagens kaminer är effektmässigt för stora för husen. Husen är ofta byggda med platta på mark d.v.s. grundkonstruktionen består av en underisolerad betongplatta. Den idealiska värmekällan i dessa fall är en värmelagrande eldstad som sprider ut värmeeffekten över dygnet. Oftast räcker en eller ett par brasor för att täcka i stort sett hela dygnsbehovet av värme. Vissa ugnar kan förses med en vattenvärmare som kan anslutas till varmvattenberedaren.
 

 

Den moderna "kakelugnen" är tillverkad av Olivin- eller täljsten (kleber) och har betydligt högre lagringskapacitet än äldre kakelugnars lersten. Oftast räcker det med en dryg timmes eldning per dag för att hålla värmen i huset.

För inte alltför många decennier sedan var lokaleldstaden den enda värmekällan i huset. Med dagens bättre isolerade hus har dessa "nygamla" uppvärmningssätt en betydligt gynnsammare förutsättning att klara en stor del av värmen i huset.

Anskaffningskostnaden för en värmelagrande eldstad är som regel något högre än för en braskamin, men genom ugnarnas värmelagringsförmåga ersätter den värme från det ordinarie värmesystemet under i stort sett hela dygnet och man tjänar in denna kostnad på 2-4 år beroende på omständigheterna. "Kakelugnen" pryder dessutom sin plats i hemmet. Täljstensugnen får inte förväxlas med många av de lättare bras- och täljstenskaminer som finns på marknaden och som oftast har för lite täljsten för att lagra värme under någon längre tid.

 

Pelletkaminval

 "Man får vad man betalar för" är än mer märkbar när det gäller pelletskaminer. Om en del importerade braskaminer dras med förbränningstekniska svårigheter, så är bristande kvalitetstänk när det gäller pelletskaminer värre för brukaren då det ofta rör sig om framtida kostsamma servicebesök o reservdelar.  De flesta pelletskaminer kommer från Italien som har lång tradition och bra kvalitet på förbränningsteknisk utrustning. Vilken av de tre nedanstående skulle du köpa om du får reda på att den mittersta kostar lika mycket som de båda andra ihop? För de som köpt billiga verktyg o andra teknikrelaterade produkter på Rusta eller likn. är valet enkelt men många lockas säkert av ett lågt inköpspris 

  



  Hur vet man att kaminer har någorlunda kvalitet ?  Inom EU skall alla vara EC-märkta vilket åtminstone borgar för att de inte är farliga att bruka. Här gäller det dock att se upp för ett snarlikt märke har dykt upp.

 

  På braskaminsidan finns åtminstone en importör som dessutom har kopierat provningsrapporter från andra kamintillverkare och applicerat dessa på sina egenimporterade kaminer. Man kan befara att förfarandet även kan inkludera pelletskaminerna.

 


0 kommentarer | Skriv en kommentar

kaminvalsbryderi?

 Utbudet av braskaminer ökar dag för dag och det blir allt svårare att se skillnad på en kamin som kommer att uppfylla de förväntningar man har och den som kan bli ett kommande irritationsmoment.  Den gamla devicen "Du får vad du betalar för" stämmer fortfarande men det finns en del uppstickare med förvånande bra förbränningsegenskaper men hur ska man kunna veta vilka. När man väl installerat kaminen är det ju lite sent att ångra sig. 

 Förutom att ha det tidigare blogginlägget om kaminer i bakhuvudet så är det en stor fördel om man kan se kaminen i drift före köpet.Det viktigaste då är att se hur elden uppför sig vid låga effekter. Detta visar sig ofta genom att elden "delar sig" och lämnar ett mellanrum mellan veden och den slutförbrännande lågan uppe i eldstadens överkant  2 av kaminerna nere har inte denna egenskap utan bör eldas på "gammaldags" vis med betydligt mer luftinsläpp än vad som är vedekonomiskt.


0 kommentarer | Skriv en kommentar

Solenergi Sol-el

Den nya "flugan" för staten att försöka visa sitt miljöengagemang är att ge bidrag till de som investerar i solceller som ansluts till det konventionella elnätet. För närvarande är bidraget 35% av anläggningens kostnad (men med sedvanlig reservation: "tills pengarna är slut") T.ex om man investerar i en 20 kvadratmeter stor solcellsanläggning beräknas denna ge en effekt utav 3 kw vid hyfsat soligt väder. Denna anläggning kostar ca 55000:- och kommer att producera ca 2700 kwh/år. Lägg till 10000:- till för montage o elinkoppling så får du en anläggning som betalar sig själv på 10-12 år med dagens elpriser.

Under denna period är det dock troligt att elpriset kommer att höjas rejält så investeringen torde inte vara nån större risktagning. Idag anses dimensioneringen lämpligen göras efter den effekt som huset "förbrukar" vid låglast p.g.a att den överskottsel som annars behöver skickas ut på nätet, betalar sig dåligt. Detta varierar dock stort mellan de olika elbolagen. En mycket informativ o kunskapsgivande läsning finns på http://bengts.blogg.viivilla.se/ Läs den. Mycket imponerande.
En solcellspanel har en verkningsgrad på 15-17% Mao den kan ge 170 watt/kvm
En bra solfångare ger 80%. Mao 800 watt/kvm.
Har man behov av värme o varmvatten ska man följaktligen inte använda solceller till detta.

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Solenergi, inte bara nödvändigt utan även mycket lönsamt.


Solen lyser över Värmland med en intensitet upp till 1200 watt per kvadratmeter. I genomsnitt får vi 1300-1500 timmars sol varje år vilket innebär att ett villatak får ta emot upp till 10 ggr mer solenergi än vad huset behöver och det är förunderligt är att det fortfarande finns en marknad där det krävs oljetransporter från mellanöstern och uran från canada för att värma våra hus. Tekniken för att utvinna solexergi till värme o varmvatten till våra hus är väl utvecklad och möjligheten att använda solen som enda energikälla begränsas endast av problemet att kunna lagra värmeenergin under längre tid.

 

 
De huvudtyper av solpaneler som används att "fånga solens energi" är solceller där energin omvandlas till elektricitet (vilket vi kommer att ta upp senare) De vanligaste är dock termiska solfångare som i media ofta framställs som "nånting som ger lite varmvatten på sommaren" vilket är en ren lögn, eller åtminstone en sanning med stor modifikation. Det stämmer till viss del om man går på nån av de "solvärmepaket"som förekommer i annonser och som består av 2-4 kvm solfångare och en varmvattensberedare på 2-300 liter. En sådan anläggning kan iofs halvera kostnaden för varmvatten (som ofta ligger runt 5000 kwh/år) men har anläggningen då kostat 30-40000:- tar det i en elvärmd villa 10-15 år att "tjäna in" anläggningen om inte elpriset skenar iväg.
För att kunna få hjälp att värma huset vår o höst och soliga dagar under vintern behövs från 12 kvm solfångare och uppåt, en betydligt större värmemagasin (ackumulatortank) samt att man monterar solfångaren något mer vertikalt,för att optimalt kunna fånga in den lågt stående vintersolen.Detta innebär ofta att ett montage på garageväggen eller liknande kan vara en väl så bra placering av solfångaren,

Den vanligaste termiska solfångaren är den plana solfångaren där solen värmer en svart absorbatorplåt som sedan för över värmen till en kopparrörsslinga och sedan vidare till värmelagringstanken.Denna typ av solfångare är väl beprövad och kommer att ge en bekymmerfri drift under många årtionden.
Den betydligt "yngre" vacuumsolfångaren bygger på att en smal absorbator innesluts i ett dubbelväggigt glasrör, liknande en termos, mellan vars väggar det skapas ett vakum för att minska värmeförlusterna ut genom glaset.

De flesta fabrikat av denna typ tillverkas i mellanöstern och framförallt i Kina och har varierat lite för mycket i kvalitet för att förutsättningslöst rekommenderas utan får mera ses som "Hightec för hightecens egen skull"
 
Viktigare än val av solfångartyp är dock att inkopplingen mot det kompletterande värmesystemet utförs rätt. Ett felaktigt placerad röranslutning mot tanken kan resultera i ett halverat tillskott från solfångaren vilket ställer höga krav på installatören.
För den som vill hålla ner kostnaderna för anläggningen finns möjlighet att vara med och bygga solfångaren själv på Brättne Bruk
Som tidigare nämnts så behöver solanläggningen kompletteras av annan värmekälla under den tid då solen lyser med sin frånvaro.Detta brukar ske genom dockning med det tidigare befintliga värmesystemet. Många tips finns på www.brattnebruk.se se särskilt under faq

Äldre inlägg